Ok, jag ska erkänna att jag har börjat bli ganska bitter och orkar inte med människor. Jag sa det på en liten spelkväll hos en bekant. Jag sa att jag var trött på människor. Och jag är trött på människor, mer å mer. Ibland vill jag vara helt ensam i en högteknologisk värld där allt går själv och jag gör lite av det jag vill. Men det är bara möjligt vid en futuristisk framtidsvision där mänskligheten har blivit utdöda av ett virus och jag är den enda överlevande. Eller så vart det en elektronisk puls som inte påverkade vissa människor, som jag då och resten av världen fortsätter som vanligt då det är robotbemannat och allt viktigt i jorden underhålls av dessa maskiner som inte fattar hur allt egentligen står till utan tror att allt är som vanlig, men ibland blir det en belastning och en puls skjuts ut för att stabilisera maskinerna. Awesome nu skulle jag kunna skriva en ny roman. Om jag nu skriver klart min triologi först. Ha ha ha.
Men det är klart. Det är trist mot slutet att vara helt själv. Ingen att prata med. Eller få svar på frågor å så.
Men iaf. Ett tag vill jag vara själv. Helt själv. Får åka till rymden.
Ibland vill jag bara skrika ut till viss personer
WHY DON'T YOU JUST F* YOURSELF!!!
Japp... Underbar humör 😶
Åt aldrig pizza. Räknar kalorier så jag kan äta en kebab... Och typ inget mer.
Sista dagen hemma. Gick upp, duschade och är as trött. Efter frukost så gick jag ut och slängde soporna och passade på att hämta servetter från källaren. Jag känner mig så trött. Som om jag har gjort ett aerobicspass. Trött trött. Ska se hur dagen blir. Längtar efter jobbet :)
Jag är så hungrig. Det är ju bra eftersom då brukar man hålla på å bli frisk :)
Hungrig. Vill äta pizza. Nuuuuu. Men jag ska äta det imorn :)
Moster ska köpa mat åt mig :3 yey. Första ggn jag verkligen behöver mat :)
Hemma. Dag 2. Idag har jag spytt som en vattenkran. Har inte ätit mycket men jag lyckades spy upp det lilla jag åt. Mår inge vidare. Sover i princip hela dagen. Fick ställa in allt.
Drack vatten och det gjorde saken värre. Sprang till toan och kunde inte ens hålla det inne i munnen. Det sprutade häftigt mot alla håll i hallen och tillsist nådde jag handfatet och tömde magsäcken.
För er som har varit hemma hos mig vet att min lägenhet är liten. Att jag inte ens hann till toan förbryllar mig. Så här dålig var jag 2009. Usch. Synd att jag inte har whisky hemma. Nån som vill köpa ut?
Jag är nervös. Jag ska på läkarundersökning och jag hoppas att allt är bra. För ca ett år sen så hittade läkarna en tumör som inte var cancer och opererade bort den. Idag ska jag undersökas vid samma ställe igen då jag har börjat få smärtor. Ja, jag är skit nervös.
Jag har försökt att skriva på ett tag och tänker på det som kalle sa till mig. Att jag kanske håller på att bli galen. Tänk om det är så. Tänk om jag håller på att bli galen. Nej. Det kanske jag inte alls håller på att bli. Eller? Jag vet inte. Känns ibland som att jag inte vet vad som är sant eller ej. Vissa av mina vänner känns så jobbiga eller taskiga eller får mig inte alls att må bättre. Genomgår jag just nu ett slags test som ska visa mig hur jag kommer bli sen. Varför varför varför?
Sen finns min andra kamp som är ett relativt synligt problem. Japp. Min vikt. Är egentligen inte nöjd med att se ut som jag gör men klarar inte av dieter. Varför? Varför går det inte längre. Hela min kropp ber mig att gå och lägga mig trots att jag sov 10 timmar.
Vad är det som händer?
Jag är en tjej som skriver om allt, ibland för mycket, ibland för lite. Kallar mig själv en "multihobbymänniska" vilket är sant. Gillar en del saker och ser bloggen som en cyberdagbok. Dock skriver jag inte allt, tyvärr. So bare with me :)