Vad är mjäll, egentligen?
Svar: Mjäll kommer från en jästsvamp, Malasseiza, som normalt finns överallt på huden hos de flesta vuxna. Hårbotten, precis som den övriga huden, förnyas ständigt och de yttersta hudcellerna lossnar som torra små fjäll. Men det är först när flagorna blir synliga som vi kallar dem för mjäll.

Varför får man det?
Svar: Vissa människor har den här svampen i stora mängder, andra kan vara extra känsliga för den, och i båda falen reagerar huden med att producera mer hudflagor än normalt. Stress, sjukdom och trötthet kan dessutom öka på mjällproduktionen, och har man problem kan det vara bra att se över de bitarna i sitt liv.

Hur vet jag att jag har mjäll och inte bara torr hårbotten?
Svar: Om de vita flagorna är som små dammkorn, har du bara torr hårbotten. Det kan man få av  till exempel kallt väder, torr luft, för starkt schampo eller om du ofta blåser håret med en hårtork. Mjällflingorna är större, och personer som drabbas lider oftare än andra även av andra slags mjälleksem: kring hårfästet, vid öronen eller på näsvingarna där huden blir röd och lite fjällande.

Kan jag göra något för att undvika det?
Svar: Mot torr hårbotten hjälper det att använda speciella schampon för just det (t ex Lactacyd Schampo). Löddra schampot i händerna innan så att du inte irriterar hårbotten. Försök också att unvika att få stylingpreparat i hårbotten eftersom alkoholen i dem gör att huden torkar ut.

Mot mjäll använder du specialschampo som innehåller svampdödande medel. Det finns både mildare (t ex Aco Mjällschampo) och kraftigare scampon (som innehåller läkemedlet ketokonazol) att köpa på apoteket.

Kan det vara farligt?
Svar: Nej, det är helt ofarligt. Har du däremot problem med kraftig mjällbildning som inte går över, eller om du har svår klåda och får röd, fjällande hud i hårbotten, bör du kontakta läkare.

Källa : Amelia.se

Vad beror mjäll på?

Mjäll är synliga, torra, vita hudflagor som lossnar ifrån hårbotten. Hos alla människor förnyas huden i hårbotten men när de vita, torra fjällen ökar i mängd och blir synliga kallas det mjäll. Besvären kan förebyggas och lindras med lämplig behandling, men man kan inte bota mjäll. Mjäll smittar inte.

Orsaken till att man får mjäll kan vara flera.

• Jästsvamp – Finns normalt på huden. Har man jästsvamp i stora mängder kan kroppen reagera med att producera fler hudflagor än normalt.

• Starka hårmedel – Hårprodukter som schampo, mousse eller spray kan torka ut hår och hårbotten och öka besvären med mjäll. Använd därför milda, parfymfria frisyrprodukter.

• Torr hårbotten – På vintern när luften är torrare ökar oftast problemen med mjäll.

• Stress och trötthet – Mjäll brukar öka när man är sjuk, trött eller stressad.

Vanliga symtom vid mjäll

Huden i hårbotten förnyas hela tiden. De yttersta hudcellerna lossnar som små, osynliga, vita, torra fjäll. När mängden hudflagor ökar så kallas det mjäll. Ofta har personer med mjäll även så kallat mjälleksem. Då kliar hårbotten och blir röd samtidigt som den fjällar. Eksemet kan även finnas på andra delar av kroppen till exempel kring ögonbryn och hårfäste, bakom öronen samt på ryggen och bröstet.

Behandling vid mjäll

• Torr hårbotten – Ibland känns hårbotten endast torr utan några synliga hudflagor, då kan ett milt schampo för känslig hårbotten hjälpa. • Måttliga besvär – Om mjällflagor finns utan andra större besvär kan ett milt mjällschampo hjälpa. Det finns en rad olika att välja bland. • Svårare besvär – När besvären är stora med mycket mjäll med beläggningar i hårbotten kan ett schampo som är effektivt mot jästsvamp vara bra. Schampot innehåller ketokonazol och bör användas ett par gånger i veckan i fyra veckor och sedan en gång i veckan eller vid behov.

Goda råd

• Byt schampo då och då • Skölj ur schampot länge • Använd milda parfymfria produkter • Använd balsam • Undvik stress och sov ordentligt

Ska man söka vård?

Om man inte blir hjälpt av mjällschampo efter att ha provat regelbundet bör man söka vård. Orsaken kan vara mjälleksem eller annan hudsjukdom som kräver en annan behandling.

Författare: Elisabeth Berglund, Med. Journalist

Källa: doktorn.com